I Sverige har det sedan början av 1800-talet funnits möjlighet till utbildning för blinda. Verksamheten utvecklades och växte och 1896 infördes skolplikt för blinda barn. Undervisningen bedrevs i Tomtebodaskolan, den enda specialskolan, och dit kom barn från hela landet. Eftersom barnen också bodde vid skolan blev det en egen värld.

Från mitten av 1960-talet började man integrera blinda barn i den lokala grundskolan, något många föräldrar arbetat för. Barnen slapp flytta och specialskolan blev i stället ett nationellt resurscenter. I dag är det Specialpedagogiska skolmyndigheten som ger stöd i specialpedagogiska frågor.